Frostberg i San Francisco

Sand Hill Road anses vara epicentrum för världens riskkapital. Där sitter alla de coola och rika typerna i Silicon Valley. Där hämtar entreprenörerna sina stålar. Och därför är det nästan omöjligt att få plats där - igen.

Efter hajpen och bubblan är det åter hett i Dalen. Om detta vittnar inte minst det faktum att en fastighet på Sand Hill Road just sålts för ett rekordpris…

Läs artikeln Sand Hill Road property sells for eye-popping $1,000 per square foot i Mercury News.

Min editor Al har skadat knät i en basketmatch och är borta på obestämd tid. Därmed sitter jag i isoleringscellen (min kub) i väntan på att någon ska komma på vad jag ska göra nu och vem som ska ta över editorrollen för mig så länge.

Men jag har hittat ett nytt tidsfördriv. Business-redaktionen startade för ett par månader sedan en Tech Blog - hundra år efter alla andra. Det var en minst sagt stapplande start som också brottades med interna policy-frågor som “Vad kan vi skriva på bloggen?” och “Måste det vara fakta-kollat på samma sätt som en artikel i tidningen?”.

Efter det har bloggen börjat hitta sin form och nu levereras en hel del nyheter den vägen, nyheter som tidigare ansetts för små för att bevärdigas uppmärksamhet i the Chronicle. Så den har blivit riktigt intressant!

Dessutom har den blivit ett snabbt verktyg för nyheter som Bill Gates avgång eller att Larry Ellison drar tillbaka sin 115-miljonerdollardonation till Harvard. Reportrar som aldrig tidigare jobbat för webben river nu av knäck på sekunder i hård konkurrens med nyhetsbyråerna och några gånger har SF Chronicle därmed varit först med att spräcka nyheter på webben, ett arbetssätt de inte kunde stava till i början av min vistelse här.

Bloggen har kort sagt blivit vägen till både snabbare nyheter och nyheter om mindre bolag i Silicon Valley, där man sedan kan hämta in de obligatoriska analytikerkommentarerna till pappersversionen. Dessutom tillåts en betydligt friare form för att skriva blogginlägg.

Spana in mina blogg-items så här långt med rubriker som “Sorry, Apple, Nokia is taking over” , “Good old times are finally back!“, “Wanna talk higher energy taxes, buddy?” och “Google or Goolag?”

Jag har också sammanställt en komplett lista över alla mina artiklar för Chronicle.

Vill du vidga musiklyssnandet, men ändå hålla dig till din redan inarbetade smak? Testa Pandora, en online-tjänst baserad på din favoritmusiks “DNA”. Ja, det är i alla fall vad de utlovar, det Oakland-baserade bolaget Pandora Media, Inc.

Du börjar med en artist eller låt du gillar, Pandora skapar en “radiostation” utifrån den och räknar sedan ut vilka andra låtar som är närbesläktade. Allt slumpas fram, så du kan inte beställa mer än den första låten för varje station du skapar, men har å andra sidan 99 möjligheter för olika humörtillstånd.

Spännande - och vem hade kunnat tro att Phil Collins och Bruce Springsteen har samma musik-DNA? Lyssna i så fall på Another Day in Paradise och jämför med Streets of Philadelphia.

De spinner också på community-tanken som är på stark frammarsch här i USA. (Det finns hundratals varianter på framgångsrika community-tjänster här, medan Sverige fortfarande mest dras med Lunarstorm.) Bland alla låtar som spelas kan du peka ut dina favoriter, vilket ytterligare trimmar radiostationen, och dessutom kan listan med favoritmusik publiceras på din hemsida eller blogg. (Se en bit ner i navigeringslisten till höger…)

Kruxet är bara att tjänsten, av rättighetsskäl, endast är öppen för användare i USA. Men det enda som krävs i form av registrering är ett postnummer i USA, så använd mitt: 94108.
Eller varför inte 20500 - det går till en kille som heter George och bor i ett vitt hus i Washington…