Frostberg i San Francisco

“Inga kommentarer” tycks vara högsta mode att säga bland landets redaktörer i dessa dagar.

Så kommenterar till exempel Kristianstadsbladets chefredaktör Lars Bernfalk att en artikel om hans fru och ett eventuellt nytt jobb för henne på värsta konkurrenten Norra Skåne stoppats i Kristianstadsbladet, allt enligt Resumés nätupplaga.

Bernfalks trippla “Inga kommentarer” slås denna vecka av Expressens redaktionschef Anna-Clara Welanders fyrdubbla dito i samband med Resumés avslöjande om att en Expressenreporter ska ha gått sängvägen för att infiltrera socialdemokraterna.

I inget av de här fallen lägger jag någon vikt vid avslöjandenas tyngd eller brister. Jag bara konstaterar att ingen annan makthavare i samhället längre försöker sig på “Inga kommentarer“. Tänk er själva Leijonborg säga det i samband med dataintrånget. Medierna hade flått honom levande.

Och det är just det som är problemet - de enda som kommer undan med “Inga kommentarer” är… just det - mediecheferna själva. Det borde leda till självrannsakan inom journalistkåren.

(Intressant och andra bloggar om: medier, journalistik, mediekritik, Expressen, Kristianstadsbladet, Bonnier)

Om Resumés avslöjande i dag om hur en Expressenreporter tog sängvägen för att komma över s-hemligheter stämmer så är det mycket allvarligare än att Niklas Svensson loggade in på sossarnas intranät. Svenssons agerande må vara ett brott, men har knappast skadat någon enskild person.

Den nya Expressen-affären är betydligt smutsigare, eftersom reportern i fråga ska ha utnyttjat en person känslomässigt för att komma in i partiets inre cirklar. Det hade möjligen varit motiverat om det handlat om att avslöja ett tungt missförhållande i regeringspartiet, så som grov brottslighet i partiledningen.

Om det stämmer - och Leif Holmkvist är trots allt Resumés mest initierade och rutinerade reporter - så är det en präktig skandal i raden av problem för Expressens chefredaktör Otto Sjöbergs. Bra jobbat Resumé!

Och ett råd till Expressen: “Inga kommentarer” är inte ett svar som anstår en tidning när den utsätts för granskning. Pinsamt!

(Intressant och andra bloggar om: Expressen, Otto Sjöberg, Bonnier, Resumé, media, journalistik, mediekritik, socialdemokraterna, politik, val 2006)

I tidigare blogginlägg Krishantering à la Dagens Industri uppmärksammade jag hur Dagens Industri ägnade ordentligt med utrymme åt att dokumentera hur hela avslöjandet kring folkpartiets dataintrång (eller inloggningsaffären, som Leijonborg förgäves försökt döpa om skandalen till) gick till.

Även om det återstod något frågetecken var det en bra och klargörande genomgång. MEN… nu är den borta! Dagens Industri har raderat den från nätet och jag kan inte låta bli att fråga mig varför. Visst kan man rensa på sajter och så, men just den här artikeln finns ju all anledning att behålla. Så jag mailade DI-reportern Fredrik Sjöshult, som låg bakom avslöjandet och fick nedanstående svårbegripliga svar.

Jo, jag fattar att allt material inte läggs ut och att det inte ligger där för alltid. Men varför det togs bort, det får jag inget svar på. Och nej, jag tror inte det ligger någon konspiration bakom - det är bara lite märkligt

Från: fredrik.sjoshult@di.se
Ämne: SV: Trasig länk till ditt dokument om fp-avslöjandet
Datum: onsdag 20 sep 2006 11.13.24 GMT+02:00

—–
Reporter, Dagens Industri (swedish daily business).
Tel: +46 (0)702 555 121
Fax: +46 (0)470 619 19
Postadress: Dagens Industri, Kapellvägen 28, S-352 62 Växjö
E-mail: fredrik.sjoshult@di.se

Läs mina tidigare blogginlägg i frågan:
- Krishantering à la Dagens Industri
- Frågetecken…
- Jag hade kunnat göra samma sak!

(Intressant och andra bloggar om: Sjöshult, Dagens Industri, Niklas Svensson, Expressen, journalistik, media, folkpartiet, dataintrång, politik, val 2006)

Rappt, aktuellt och relevant! Och därmed något överraskande.

Tog med mig senaste avsnittet av Vår Grundade Mening till träningen i går och lyssnade på löparbandet - tack Apple för iPod!

I tidigare bloggpost Tiden ute för Vår (o)grundade mening pekade jag på ett antal grundläggande problem med programmets utformning, apropå P1-ledningens beslut att lägga ner VGM. Kritiken handlade bland annat om att man ägnar “evighetslånga inslag åt ointressanta och perifiera diskussioner kring enstaka (och perifera) felsteg i medierna”.

Döm därför om min förvåning när senaste avsnittet inleds med en ganska rapp nyhetssammanfattning på medieområdet, där fem ämnen klaras av på under tio minuter. Ett par rena telegram, men även ett par granskande snabbinslag. Inget revolutionerande, men ett stort steg för att vara VGM. Slutligen ett intressant och genomarbetat jobb om brottet hets mot folkgrupp (även om det inte ledde till något klart svar på frågan vad man får och inte får säga).

Rätt ska vara rätt, det här var en rejäl uppryckning (även om det krävs mer för att rubba den grundläggande kritiken). Trots att redaktionen alltså slog tillbaka mot kritiken i förra inlägget visar de själva att programmet går att förändra och hotta upp. Synd bara att omvändningen kommer så sent, nu när nedläggningen redan är ett faktum.

Bloggkommentarer om VGM:s nedläggning:
- UUAA Radio: Vår Grundade Mening läggs ned
- Motvallsbloggen: Hur tänker man på SR och SVT?
- Kryssa Magnus Johansson (mp): Skandal att VGM läggs ner
- Vassa eggen: Jippi! Vår grundade mening läggs ner
- Martin Jönsson, SvD: Målgruppsdesperation i ny SR-planering
- Maximum overkill: SR:s bästa program läggs ner!

(Intressant och andra bloggar om: Vår grundade mening, Sveriges Radio, P1, media, journalistik, mediekritik)

Marie Ehrling avgår som VD för TeliaSonera Sverige. Antingen har hon rykt ihop med Anders Igel en gång för mycket.

Eller så ska hon bli minister… Hennes bakgrund som vice koncernchef för SAS och därefter toppchef inom telekombranschen gör henne till en minst sagt initierad och lämplig kandidat till posten som kommunikationsminister, infrastrukturminister eller liknande.

Dessutom har hon en bakgrund som informationssekreterare i finans- och utbildningsdepartementet, enligt Wikipedia.

UPPDATERAD: Förra veckan spekulerade Svenska Dagbladets medieprofet Martin Jönsson om att Ehrling skulle ligga bra till för att ta över SVT efter Jutterström. Men även om det mot förmodan stämmer så finns ingen anledning för Ehrling att avgå innan det beslutet i så fall är fattat Mer logiskt är att hon på grund av jäv måste lämna TeliaSonera i samma stund som hon får frågan om att bli minister med ansvar för det egna bolaget - och bestämmer sig för att tacka ja.

I TeliaSoneras pressrelease sägs visserligen att det ännu inte är klart vad hon ska göra. Men det kanske klarnar när Fredrik Reinfeldt presenterar sin regering den 6 oktober…

Läs nyhetsartiklar om avgången här: DI, N24, DN.

(Intressant och andra bloggar om: Marie Ehrling, TeliaSonera, Alliansen, politik, val 2006, val2006, regeringsbildning, ministrar)

Persson går och Reinfeldt blir ny statsminister, efter en rysare till valvaka.

Men en kommentar fattas i kvällens analyser: Varför var segern så knapp?

Alla är eniga om att Göran Persson är trött, uträknad och gjort en usel valrörelse. Samtidigt har Alliansen fått stark medial uppbackning när de turnerat Sverige och smajlat mot kamerorna. Det borde rimligen ha gett ett mycket större genomslag i valresultatet.

Slutsatsen kan därför bara bli att Alliansen måste jobba ännu hårdare inför valet 2010 om de vill behålla makten i kamp med en ny, fräsch s-partiledare (och då syftar jag inte på Nuder).

Läs nyhetsartiklar om valet här: SVT, TV4, DN, Expressen, SvD, Aftonbladet

(Intressant och andra bloggar om: val 2006, val2006, politik, Alliansen, socialdemokraterna)

Någonting har gått riktigt snett på Gamla Brogatan i Stockholm, där reklam- och mediebranschens tidning Resumé sitter. Nu jämställer denna branschtidning journalistyrket med horeri. Jo, det finns väl folk som haft den uppfattningen tidigare. Men knappast bland ledande branschföreträdare.

I korthet: Chefredaktör Viggo Cavling börjar med att rikta kritik mot Expressens Niklas Svensson för dennes inblandning i fp-skandalen i ledarna Svenssons inblandning luktar illa och Svensson drar med sig Expressen i fallet

Viggo “är chockad” över Svenssons brottsliga gärning, vilket är en överdrift.
Jag jämför med vad Pontus Schultz skriver om saken på sin blogg:
Jag kanske är dum i huvudet, men jag har så hemskt svårt att hetsa upp mig för att folkpartiet loggat in på sossarnas intranet, eftersom ett pucko läckt lösenordet. Och att en reporter får sparken för att han också gjort det, är om möjligt ännu mer obegripligt. Är det inte vår uppgift att ta reda på det vi kan?

Sen händer det! Resumé publicerar en artikel om att Niklas Svensson ska ha befunnit sig utanför porten till en av centralpersonerna i fp-härvan och betett sig märkligt - stört? muckat gräl? hotat? Det framgår inte riktigt. Resumé skriver däremot att Svensson haft en privat relation med en sambo till samma fp-figur, dvs otrohet (fast med en finare formulering) smyger sig in som förklaring till Svenssons nära band till fp i hela den här historien.

Men här går något snett, för under helgen tvingas Resumé ta bort artikeln från nätet. Svensson har nämligen alibi för tidpunkten. Viggo motiverar ändå publiceringen med att “Svensson tidigare har visat sig duktig på att ljuga” i ännu en ledare - Därför tog jag bort Svenssonartikeln. Samtidigt ger han en av historiens svamligaste intervjuer för Dagens Media - det är underhållning bara att läsa den i sig!

Efter helgen återkommer en redigerad version av artikeln med ny rubrik - Svensson hotar stämma Resumé. Otrohetsaffären (om den någonsin existerade?) tonas bort och de inblandade kallas nu bara för “privata bekanta”. Samtidigt presenteras Niklas Svenssons alibi för att han var på annan plats vid tidpunkten, vilket får hela storyn att kännas tunn.

Som en underhållande bisak kan också nämnas att Resumé får arbeta hårt för att hålla kommentarspalten ren från en rad otrohetsanklagelser mot chefredaktör Viggo Cavling på temat “Ska jag buda över listan med namn till din nyblivna fru?”. Jag vet lika lite om Cavlings som om Svenssons privatliv, men chefredaktör Cavling vill i alla fall hålla det privat.

Så kommer då tisdagens verkliga härdsmälta från Viggo Cavlings sida. I ledaren Svensson blev fp:s nyttiga idiot! skriver Cavling följande ofattbara formuleringar:

En bra journalist ska vara som en hora och sälja sig den som betalar mest för stunden och efter avslutad affär/artikel gå vidare till nya kunder/källor.

Viggo, dags att byta bransch?

PS. Så Resumé slipper gräva upp detta scoop själv: Pontus Schultz (då Forsström), Niklas Svensson och undertecknad gjorde lumpen ihop på VärnpliktsNytt under 1993-94. Allt handlar förstås om att vi håller varandra om ryggen i ett hemligt brödraskap. Vi saknar helt förmåga till självständigt, kritiskt tänkande.

Andra som bloggar om Viggos härdsmälta:
- load: Att vara snabb som tomten. Plask!
- deep|edition: Puckobarometern slår i topp

(Intressant och andra bloggar om: Viggo Cavling, Resumé, media, journalistik, mediekritik, Niklas Svensson, Expressen, Bonnier, dataintrång, folkpartiet, politik, val 2006)

Hängde ni med i rubriken?

1) Ungdomsförbundets pressekreterare Johan Jodenius avslöjas med dataintrång i SAPnet och får smeknamnet “fp-spionen”.
2) Partisekreterare Johan Jakobsson avslöjas med en lögn. Han har känt till dataintrånget sedan i mars, men säger att han uppmanat Jodenius att röja sig själv genom att gå till media.
3) Leijonborg avslöjas med att ljuga om vad han sagt ett dygn tidigare i Aktuellt-studion, dvs att han inte känt till affärens omfattning, vilket han visade sig ha gjort redan när den briserade på söndagskvällen.
4) Expressens politiske reporter Niklas Svensson avslöjas som den reporter Jodenius vänt sig till, men Svensson har inte informerat sina chefer och har dessutom själv varit inne i SAPnet. Han nekar först, erkänner sedan och stängs av.
5) Ekot avslöjar att Jodenius i polisförhör tillbakavisat Jakobssons påståenden. Jodenius uppmanades att läcka inloggningsuppgifterna sigge/sigge till media för att skada sossarna under valrörelsen. Någon av herrarna Jodenius och Jakobsson ljuger.
6) Niklas Svensson backar upp Jodenius version om att tipset gällde att skriva elaka stories om sossarna.
7) Jakobsson håller fast vid sina tidigare uttalanden, men frågan är hur många som tror honom längre?
8) Skiten träffar Leijonborg för andra gången i den här affären. Än en gång misslyckas han kapitalt med att hantera krisen och anklagar i TV reportrarna för att ha ställt oklara frågor, så han inte kunde svara klart och redigt från början. Han ljög alltså inte. Han förleddes bara att svara invecklat, svävande och ofullständigt på grund av dåliga frågor - ungefär som han gör nu igen.

Hallååååå Leijonborg, jorden anropar! Det må vara så att Ulvskog gått lite långt när hon påstår att du ljuger. Det saknas det ännu belägg för. Men du har uppenbart inte haft kontroll över din organisation och du har uppenbart inte kontroll över krissituationen ännu efter en dryg vecka. Nya påståenden poppar upp som elaka grävlingar i hålen på det där spelet som finns på Tivoli.

Men hur mycket du än slår på dem, så kommer det en ny upp ur ett annat hål. Dags att checka ut?

Läs mina tidigare blogginlägg i ämnet:
- Frågetecknen rätas ut
- Krishantering à la Dagens Industri
- Leijonborg och Freivalds i samma båt
- Leijonborg är rökt!
- Frågetecken…
- Nu ljuger tydligen Leijonborg också…
- En lögn är en lögn är en lögn

Läs mer på dessa bloggar:
- Erlanderbrigaderna: Börjar tröttna…
- självantändning (fp/lib): Lögner och spioneri: FP-Liberalism?
- Helle Klein, Aftonbladet: Folkpartiskandalen är inte över

(Intressant och andra bloggar om: Jakobsson, Leijonborg, Jodenius, folkpartiet, dataintrång, Niklas Svensson, Expressen, journalistik, media, politik, val 2006)

Sveriges Radios mediemagasin Vår Grundade Mening i P1 ska läggas ner. Det är inte en dag för tidigt!

VGM har givit förutsägbarheten och teoretiserandet ett ansikte. Man har ägnat evighetslånga inslag åt ointressanta och perifiera diskussioner kring enstaka (och perifera) felsteg i medierna. I stället för växling mellan fördjupning och rappa inslag har programmet varit delat i två ca 15 minuter långa block. Och i stället för att förklara för en bredare publik av mediekonsumenter hur förutsättningarna för dagens journalister ser ut har programmet predikat en gammaldags och dogmatisk etiksyn.

Men framför allt har det saknats ett modernt anslag som kunnat hantera den totala omvälvning som medievärlden just nu genomgår, något som hade varit till nytta för både mediekonsumenter och branschfolk att få kunskaper om. När VGM nyligen ägnade ett helt program (åtminstone ett avbrott från 15-minutersregeln!) åt gratistidningskriget i Köpenhamn missade programledaren Åke Pettersson helt att fokusera på den avgjort mest intressanta vinkeln i detta krig - den affärsekonomiska. Därför begrep han inte heller när en av de intervjuade forskarna i slutminuterna av programmet förklarade varför islänningarna faktiskt kommer ta hem det här kriget. Men den upplysningen fick passera okommenterad.

Programmet har visserligen blivit fräschare sedan Rakel Chukri togs in i redaktionen i våras, men det har inte räckt för att omprofilera programmet utan tvärtom har uppdelningen mellan de två 15-minutersinslagen blivit ännu tydligare. På alla jobb behövs förnyelse. Grundproblemet med VGM är att inte hela redaktionen bytts ut.

Nu gör SR det lätt för sig och lägger ner programmet i stället.

***********
UPPDATERAD:
Jag fick en kommentar apropå detta blogginlägg, att jag var för ensidig i min kritik och gick i gamla hjulspår. Men jag har lyssnat på en ganska stor del av vårens program för att inte fastna i gamla fördomar. Tyvärr kvarstår min kritik.

Och jag är inte ensam. I en krönika i Journalisten skrev Sydsvenskan-kollegan Andreas Ekström nyligen om VGM:
Vår grundade menings perspektiv brukar utgå från någon sorts vag sjuttiotalsvänster samt en indelning av gott (nyckelord: grävande, Sydamerika, Kjell Albin) och ont (nyckelord: Stenbeck, annonser, ekonomijournalistik).

Martin Jönsson på Svenska Dagbladet fyllde i kritiken i dag:
Om SR vill förnya: satsa på ett medieprogram som känns ungt och modernt, som kan diskutera nya medieformer, nya former av medborgarjournalistik, fördjupning och kommersiellt om vartannat. Ett Mediemagasinet, men utan den instinktiva indignationen och med örat bättre mot marken.
***********

Läs även följande nyhetsartiklar i ämnet: Journalisten, Resumé, Dagens Nyheter, Sydnytt.

Bloggkommentarer om VGM:s nedläggning:
- Vassa eggen: Jippi! Vår grundade mening läggs ner
- Martin Jönsson, SvD: Målgruppsdesperation i ny SR-planering

(Intressant och andra bloggar om: Vår grundade mening, Sveriges Radio, P1, media, journalistik, mediekritik)

I tidigare blogginlägget Frågetecken… pekade jag på tre oklarheter kring avslöjandet av folkpartiets IT-spionage mot socialdemokraterna. Det handlade i tur och ordning om:

1) Varför någon vänder sig till Dagens Industri med ett sådant scoop?
2) Hur tajmingen av avslöjandet gick till, när det ser ut som om DI och sossarna hade affärer ihop?
3) Varför partisekreteraren Johan Jakobsson inte informerade Lars Leijonborg om han nu skickat en ungdomspartist till pressen att bekänna dataintrånget?

I dag kom så troligen svaret på fråga 3. Jakobsson uppmanade inte alls ungliberalen att gå till pressen och erkänna, han skickade tvärtom en missil rakt riktad mot det socialdemokratiska partiet. Journalisten skulle få lösenordet för att själv kunna snoka runt och göra mesta möjliga skada för socialdemokraterna i valrörelsen. Det hävdar nu i alla fall den utpekade “fp-spionen” och Expressens avstängde reporter Niklas Svensson. Sant eller inte, det låter i alla fall mer logiskt än Jakobssons förklaring.

UPPDATERAT: Och, det intressanta är att det faktiskt skulle kunna innebära att Lars Leijonborg varit ovetande om hela saken. Ett sådant elakt spel ska högste chefen nämligen helst inte känna till, för att trovärdigt kunna neka till det. Om planen faktiskt var att Expressen skulle spräcka s-kritiska nyheter under valrörelsen så fanns det ju inte heller någon anledning att informera Leijonborg. Ju färre som visste, desto bättre. Därför tror jag Ulvskog har fel när hon säger att Leijonborg visste och alltså ljuger.

Läs mer hos TV4, DN, Expressen, Ekot, Aftonbladet.

I helgen gjorde dessutom DI-reportern Fredrik Sjöshult ett försök att rentvå sig från anklagelserna genom ett längre försvarstal i tidningen. Det svarade möjligen på fråga 2, men den första frågan kvarstår fortfarande. Fast det är klart, det är ju inte kriminellt att gå med ett politiskt avslöjande till Dagens Industri. Bara lite korkat - men just nu tycks det vara gott om korkade folkpartister, så vem vet?

Läs mina tidigare blogginlägg i ämnet:
- Krishantering à la Dagens Industri
- Leijonborg och Freivalds i samma båt
- Leijonborg är rökt!
- Frågetecken…
- Nu ljuger tydligen Leijonborg också…
- En lögn är en lögn är en lögn

Läs mer på dessa bloggar:
- Helle Klein, Aftonbladet: Folkpartiskandalen är inte över
- Tord Oscarsson (s): FP försökte fixa så att deras brott vändes till att S smutskastades
- Arbetstitel: Bengt Westerberg rasande på Folkpartiets ledning
- Erlanderbrigaderna: Börjar tröttna…

(Intressant och andra bloggar om: Niklas Svensson, Expressen, Sjöshult, Dagens Industri, journalistik, media, folkpartiet, Jakobsson, dataintrång, politik, val 2006)

Fick en “remissbekräftelse” från käkkirurgen i Lund i dag. Alltså inte en kallelse, utan bara en upplysning om att käkkirurgen fått brev från min tandläkare.

“Besöket beräknas ske om cirka 24 månader” står det i beskedet. Förlåt, men 24 månader! Ni skojar? Jag vet inte ens om jag bor i Skåne om 24 månader!

Det handlar om visdomständerna… de växer snett in i tänderna framför, som också tar skada och måste lagas när visdomständerna är borta. Hur det kommer se ut om 24 månader vågar jag inte tänka på.

Däremot ger det ett väldigt påtagligt bevis på att något är sjukt i vården. Jag ger mig inte på att bedöma vilken regim som bär skulden, konstaterar bara att det känns som ett hån när jag läser Sydsvenskans genomgång av den styrande majoritetens vallöften på vårdområdet.

“Lovar att sätta tillgängligheten främst. Alla ska känna sig säkra på att få en god vård när man behöver.” Tjena Ingrid Lennerwald (s), du har lite att jobba på nästa mandatperiod! Eller är 24 månader inom gränsen?

“Ingen ska göra sig vinster i vården.” Nähä, men om man inte får vård ändå spelar det ju ingen roll om den är privat eller offentlig - eller vad menar du Vilmer Andersen (v)?

“Målet är en sjukvård utan köer.” Upp till bevis Anders Lindeberg (mp)!

(Intressant och andra bloggar om: tandvård, sjukvård, vårdköer, politik, val 2006, Region Skåne)

Folkpartiets ordförande i Lund Lars Hansson, som av Sydsvenskan anklagas för fusk med sjukpenningen är inte ensam fuskare i fp. Den rättspolitiske talesmannen Johan Pehrson avslöjas nu med att ha anlitat svartjobbare för en husrenovering.

“Jättedumt” säger Pehrson och skyller på föräldrarna som gav renoveringen i gåva. Men han gjorde inget åt saken när det uppdagades, som att frivilligt betala in skatterna för renoveringen.

Men vänta nu, det var visst även Johan Pehrson som nyligen åkte fast för rödljuskörning och riskerar att bli av med körkortet…

Folkpartiet har alltid anklagats för att som liberaler vara kluvna. Det är tydligen också skillnad på egen och andras moral.

Läs mitt tidigare blogginlägg i ämnet:
- Fuskpartiet Liberalerna (fp) - del 1

Läs mer på dessa bloggar:
- Beta Alfa 2.0: Valaffischmaskinen
- Linander tycker: Inte en sak till för fp
- Lillebrors lekstuga: Pehrson gillar inte hårdare tag
- Mårten Ström (s): Folkpartiets Johan Pehrson renoverade villan svart

(Intressant och andra bloggar om: folkpartiet, politik, svartjobb, fusk, val 2006, Johan Pehrson)

Nej, det handlar inte om dataintrång den här gången. Det handlar om fusk med sjukskrivning, åtminstone om man ska tro Sydsvenskans avslöjande artikel Sjukskriven topp i fp utreds för fusk igår om att ordföranden i folkpartiet i Lund, Lars Hansson, arbetar politiskt samtidigt som han är sjukskriven.

Den här affären är på sitt sätt både mer underhållande - och mer graverande - än härvan med dataintrånget. Framför allt eftersom det Hansson anklagas för går direkt på tvärs med valaffischernas budskap “Sjukförsäkringen räddad - kampen mot fusket nödvändig”.

Men det blir extra underhållande när Hansson i sitt försvarstal försöker frikänna sig själv genom att hänvisa till Marit Paulsen:

“Man kan jämföra mig med Marit Paulsen som i princip är i samma situation som jag och hoppar in i valrörelsen.”

Men se den gubben gick inte hem, för samma dag som Hansson uttalade detta lade fp ut följande pressmeddelande på sin sajt:

Det har i media förekommit uppgifter om att folkpartiets andre vice ordförande Marit Paulsen skulle vara sjukskriven. De uppgifterna är felaktiga. Marit Paulsen har varit konvalescent efter en operation. Hon är ålderspensionär och uppbär endast ålderspension.

Men sedan är det faktiskt inte helt klockrent vad som gäller. För den som minns fallet Susanne Linde i Feministiskt initiativ, som anklagades för samma sak som Hansson, är det intressant att notera att länsrätten så småningom gav henne rätt i kampen mot försäkringskassan. Skillnaden är att Linde var sjukskriven på 75 procent, medan Hansson är sjukskriven på heltid, enligt Sydsvenskans artikel.

Riktigt roligt blir det dock i dagens tidning där Hansson skriver ett Öppet brev (som tyvärr inte finns på sydsvenskan.se) och avslutar med följande knorr - håll i er:

“Jag har idag - i ren protest - sagt upp min prenumeration på Sydsvenskan. Jag har visserligen ingen prenumeration på Sydsvenskan, men jag är så upprörd över Er dåliga journalistik så jag har sagt upp den i alla fall.”

Rörigt? Personligen skulle jag inte lägga min röst på en politiker som inte prenumererar på den ledande tidningen i den stad han hoppas få styra. Oavsett politisk färg.

UPPDATERAT: Hansson är inte ensam fuskare i fp, den rättspolitiske talesmannen Johan Pehrson avslöjas nu med att ha anlitat svartjobbare för en husrenovering. Läs vidare i separat bloggpost Fuskpartiet Liberalerna (fp) - del 2.

(Intressant och andra bloggar om: folkpartiet, fusk, sjukskrivning, Lund, politik, val 2006, Sydsvenskan)

Snart en vecka efter avslöjandet om dataintrånget i SAPnet börjar det så smått bli möjligt att anlägga mer än ett perspektiv på frågan, utan att det för den skull låter som man försvarar folkpartisternas agerande.

Så låt mig börja med frågan om sossarnas bristande IT-säkerhet, för att i senare blogginlägg återkomma till frågan om mediernas enögda behandling av händelsen under fåniga epitet som “Sveriges Watergate”.

Det har sagts att förutom valstrategier har det på SAPnet också funnits viktig information om ministrars säkerhetsarrangemang under valrörelsen. Om det är sant så är det faktiskt ett allvarligare problem än att några folkpartister snokat runt på SAPnet. Socialdemokraterna har fått två av sina ministrar mördade i modern tid. Vad hade hänt om någon mer illasinnad organisation än fp hackat SAPnet, kommit över säkerhetsinformationen och sedan slagit till med våld? Sådan information ska helt enkelt inte vara tillgänglig på ett datanät av SAPnets slag, inte ens för 100 utvalda partikamrater.

Därför kunde man hoppas att den som varit IT-säkerhetsansvarig inom partiet fått sparken. Men troligen är så inte fallet, eftersom partisekreterare Marita Ulvskog har ägnat all kraft åt att skuldbelägga inkräktarna även för det egna partiets dåliga säkerhetstänkande. Bland annat har hon sagt att sossar inte är lika mycket datorhackers som folkpartister visat sig vara. Och därför har man inte ansett sig behöva något bättre skydd. Men det är ju rent snömos - och själva argumentet för att ha ännu högre säkerhetsnivå. Är användarna datornoviser ska systemet hindra dem från att göra misstag.

Standard i de flesta IT-system i dag är att:
a) användar-ID och lösen inte kan vara samma, systemet ska helt enkelt inte tillåta den numera ökända kombinationen sigge/sigge.
b) lösenordet måste bytas ut med jämna mellanrum, framtvingat av systemet.

Hade SAPnet varit någorlunda up-to-date med teknikutvecklingen hade folkpartiets datorintrång alltså inte kunnat inträffa. Och även om någon kommit över ett mer avancerat lösenord på annat sätt, så hade tillgången till SAPnet bara fungerat under en begränsad tid.

Återigen, detta förändrar inte vad några folkpartister sysslat med inne på SAPnet. Men det tillför ett viktigt perspektiv och därför är det underbetyg åt journalistkåren att saken inte lyfts fram mer. Den enda som hittills berört frågan på ett kunnigt och intressant sätt är journalisten Anders R Olsson på Sydsvenskans kultursidor (7 sept-06) i artikeln Drevet springer åt fel håll - Usel säkerhet större problem än simpelt hackande

Läs mina tidigare blogginlägg i ämnet:
- Leijonborg och Freivalds i samma båt
- Leijonborg är rökt!
- Frågetecken…
- Nu ljuger tydligen Leijonborg också…
- En lögn är en lögn är en lögn

Läs mer på dessa bloggar:
- Peter J Olsson, KvP: Försvar för fp
- Lennart Regebro: Sossarna lägger ihop två och två och får det till… noll!?
- Kjellbergsweden: Besvikelse eller skadeglädje

(Intressant och andra bloggar om: dataintrång, folkpartiet, socialdemokraterna, SAPnet, Ulvskog, politik, val 2006)

De fina morgontidningarna brukar ofta anklaga gratismedier som Metro för att bidra till “snuttifieringen” i journalistiken.

Undrar vad Sydsvenskans chefredaktör Peter Melin i sådana fall har att säga till sitt försvar när det gäller följande notis i lördagens tidning, här citerad i sin helhet:

Mp: företagen förlorar på alliansen
STOCKHOLM. Företagen skulle förlora på alliansens politik, anser miljöpartiet och redovisar ett antal exempel. Moderaternas chefekonom Anders Borg sågar beräkningarna.

Kort och koncist, ja. Men klargörande eller upplysande? Knappast…

(Intressant och andra bloggar om: Sydsvenskan, journalistik, media, mediekritik, miljöpartiet, alliansen, politik)